Räv (Vulpes vulpes)

Kuva: Anja Vest / Vastavalo

Kännetecken

Under sin yviga päls är räven relativt slank och den har en tunn kroppsbyggnad. Rävens vikt varierar mellan fem och tio kilo. Hanen är större än honan, men största delen av den stora viktvariationen beror på djurens fettlagring på hösten. Räven har relativt långa extremiteter, vilket i hög grad underlättar dess rörelse i mjuk och porös snö. Rävens päls är rödbrun. Halsen och bröstet är ofta vita och det kan finnas ett mörkt tårmärke på kinden. Fötterna är ofta svarta. Räven kan vara 60–85 cm lång, svansen är 35–55 cm lång och vikten är 5–8 kg.

Förekomst

Räven är vanlig i hela landet. Rävbeståndet är störst i Sydvästra Finland, där det uppskattats att den genomsnittliga vintertätheten är 0,3 rävar per kvadratmeter skogsmark. Förekomstfrekvensen minskar i jämn takt i nordlig riktning. I Fjäll-Lappland är rävbeståndet väldigt litet, ibland bara 1–2 individer per kvadratkilometer och räven har först under den senaste tiden spridit sig till fjällen. Det bedöms att räven jagat bort fjällräven från fjällområdet.  Lokalt påverkas rävbeståndets storlek av variationen i sorkbeståndet, skabbförekomsten och jakten.

Livsmiljö

Räven anpassar sig utomordentligt bra till olika situationer och kan påträffas i nästan alla slags livsmiljöer. Räven har till och med anpassat sig till urbana miljöer. Rävens revirstorlek kan variera stort, från några tiotals hektar till över 1 000 hektar. Näringsmängden, viloplatserna och övriga rävar påverkar revirstorleken. Räven försvarar sitt revir, men på ett område med ett tätt bestånd lär sig rävarna att tåla varandra.

Levnadsvanor och näring

Rävens näring består till största del av smågnagare, men den äter gärna också hare, fågel, fisk, kadaver, fågelägg, ryggradslösa djur, bär och till och med rådjur. Räven besöker gärna också åtel. Räven rör sig i allmänhet efter skymningen. Räven jagar ensam, men lever ändå i grupper av 2–6 individer. Hanarna flyttar ut till egna habitat, men döttrarna lämna vanligen kvar på sina föräldrars revir för att hjälpa dem att sköta nya avkomlingar, utan att föröka sig själva. Räven lever i boet endast då den är en liten unge, annars lever den ett luffarliv och vilar på dagen på olika platser. Då går räven gärna ner i ett stenhål, upp i ett träd, in i en grotta eller under ett hus.

Fortplantning

En räv blir könsmogen i tio månaders ålder. Räven parar sig i januari–mars och ungarna föds i mars–maj. Dräktighetstiden är drygt 50 dygn. Räven föder 3–8 ungar och bägge föräldrar deltar i skötseln av ungarna. Familjen kan leva tillsammans fram till sent på hösten. Det har observerats att jakt påverkar kullstorleken: om beståendet hålls litet, är kullarna större.

Jakt

I början av 1900-talet var räven eftertraktad på grund av den värdefulla pälsen. Numera är pälsvärdet lågt. Det är svårt att jaga räv, eftersom den lär sig snabbt. Räven fångas vanligen med fotsnaror, åtel, lapptyg eller fällor. Därtill jagas räv med hund eller genom att spåra den på skidor. Årligen uppgår rävbytet till 50 000–60 000 individer. Räv jagas i stor utsträckning på grund av viltvårdsorsaker.  Enligt bytesstatistiken finns det uppskattningsvis 70 000–90 000 rävar i Finland efter jaktperioden.

Tulosta sivu

Riistakolmiot.fi