Dvärgvessla (Mustela nivalis)

Kuva: Juha Ahvenainen/Vastavalo

Kännetecken

Dvärgvesslan är Europas minsta mårddjur. Kroppen är långsträckt och smal med en längd om 13–20 cm. Hanarna väger 40–80 g och honorna 20–40 g. Dvärgvesslan är helvit på vintern. I sommardräkt är buksidan vit och ryggen brun. Färggränsen är rak och skarp. Tassarnas ovansida är vit.

Förekomst

Dvärgvesslan förekommer i hela landet, men den är talrikast i söder. Arten är fredad.

Livsmiljö

Dvärgvesslan trivs i olika terrängtyper där den kan finna skydd och tillräcklig näring. Hemområdets storlek varierar i relation till bytesdjurens täthet och omfattar vanligen 0,5–3 ha mark. Honornas hemområde är mindre än hanarnas. Dvärgvesslan reder sitt bo i smågnagares underjordiska bohålor och den fodrar väggarna med bytesdjurens hår. Normalt håller den sig med ett antal viloplatser och bon.

Levnadssätt och näring

För det mesta gömmer sig dvärgvesslan i vegetationen och sorkarnas gångar. Den är aktiv dygnet runt. Aktiviteten styrs av näringstillgången och temperaturen. Dvärgvesslan äter ofta och regelbundet. Aktivitets- och viloperioderna växlar således tätt. Dvärgvesslans rörelser är snabba, den rör sig i språng och stannar till med tätä mellanrum. Den spanar av omgivningen genom att höja sig upp på bakbenen. Den är en skicklig klättrare och simmar bra. Födan består i stor utsträckning av möss och sorkar, men den äter också säd, bär och och fågelägg. Insekter och spindlar ingår också i näringen och ibland kan den tom fånga kaniner.

Dvärgvesslan har ett spinnande eller vibrerande läte. Då den är aggressiv kan den väsa gnissla eller kvida.

Förökning

Dvärgvesslan är könsmogen vid 3–4 månaders ålder. Graviditeten tar 34–37 dygn och ungarna föds i aprill–juni. Den kan föda en andra ungkull på sensommaren och första kullens honor kan föda redan samma sommar. Ungarna är blinda vid födslen och väger 1,5–4,5 g. Ungarna får en vit päls på fyra dagar och deras självständiga liv börjar vid 3–4 veckors ålder.

Tulosta sivu

Riistakolmiot.fi