Järpe (Bonasa bonasia)

Kännetecken

Järpens fjäderdräkt är i huvudsak grå, men särskilt på bröstet och ryggen finns vackra svarta och vita nyanser och nyanser av olika bruna och gråa toner, som prickar eller spräckliga former. Järpen har en liten tofs som syns bättre hos hanen än hos honan. När järpen är på sin vakt eller upphetsad kan den lyfta lite på tofsen. Det finns inte egentligen stora skillnader mellan könen, främst hanens svarta haklapp. Den mest uppseendeväckande detaljen på en järpe som flyger bort är det svarta tvärbandet på den gråa stjärten. Järpen väger cirka ett tredjedelskilo. Hanarna och honorna är lika stora. Järpen flyger iväg i med buller och bång. Särskilt när ungarna är närvarande “piper” moderfågeln livligt.

Förekomst

Järpen har spridit sig över nästan hela Finland. De största tätheterna påträffas i Södra och Mellersta Finland, Tavastland och Norra Savolax. I Lappland minskar tätheten skarpt. Den norra gränsen för järpen följer gränsen för förekomst av gran. Arten påträffas upp till Enare, där den dock är sällsynt. Den periodiska beståndsvariationen, det vill säga det cykliska mönstret, som är karakteristisk för alla skogshönsfåglar, har varit väldigt tydlig. Enligt de inventeringar som inleddes i början av 1960-talet, har järpbestånden varierat i den största delen av landet i cyklar på 6–7 år. Dock har variationen blivit ännu mer oregelbunden under de senaste åren.

Livsmiljö

Särskilt vattenrika och frodiga växtplatser är bra landskap för järpen. Det ska finnas underväxtgran, ett tjockt fältlager och också lövträd bland grövre skog. Järpen lever i täta skogar och behöver det skydd som växtligheten ger. Järpen hittar vinternäring i lövträd, särskilt på alar och björkar. På hösten och under perioder då beståndet är större kan järpen påträffas också i mer anspråkslösa miljöer, i tallskogar och på tallmyrar med ett litet trädbestånd. Järpens natur är att undvika till och med väldigt små öppna områden.

Levnadssätt

På hösten kan järpen påträffas i de mest olika miljöer. Unga individer letar efter nya habitat.  Varje järphane har ett eget revir, som den försvarar mot andra individer. Det ser ut som om järpen är monogam och att ett par lever inom sitt revir året runt. Framför allt före häckningen kan paret vara åtskilt, och en hona kan följaktligen också para sig med andra hanar. Järpens bo finns nödvändigtvis inte inom reviret.

Häckning

Järpen blir könsmogen i ett års ålder. Honan ruvar och skötar sina ungar ensam. Av allt att döma kan dock en hane också delta i skötseln av ungarna. Järpen lägger 7–11 ägg och ruvar dem i cirka 23–27 dygn. Ungarna kan flyga i fyra dygns ålder.

Jakt

I snitt uppgår fågelbeståndet till över två miljoner individer och följaktligen minskas beståndet med 5–10 procent med jakten. Bytesmängden varierar kraftigt beroende på järpbeståndets omfattning.

 

Tulosta sivu

Riistakolmiot.fi