Instruktioner för sommarräkningen

Tidpunkt

Tiden för sommarräkningen börjar under set sista veckoslutet i juli och fortsätter genom hela augusti. Det är ändå önskvärt att räkningen görs i början av perioden. Triangeln kan spjälkas upp i delar så att flera grupper tillsammans gör räkningen, men hela triangeln bör ändå räknas under en och samma dag. Räkningen görs dagtid.

Resultaten returneras till forskningsinstitutet snarast efter räkningen. Returnering kans göras på web-blanketten påvåra hemsidor. men också då är det viktigt att originalblanketter och kartor sänds per post.

Hämta nedan kalkylblad

Vilttriangelns sommarrakning 2016

Instruktioner för sommarräkningen

Arter som räknas

Sommarräkningen omfattar skogshönsfåglarna tjäder, orre, järpe och dalripa samt skogshare och morkulla. Dessutom bokförs alla observationer av björn: sedda djur, spår, spillning, kolspår, rivna myrstackar etc.

Räkningen

Räkninen görs i tremanna grupp. Gruppen går på front med 20 meters avstånd mellan räknarna. Mittmannen svarar för orienteringen och går på triangelns i terrängen utmärkta sida. Gruppen räknar uppstöta fåglar på ett 60 meter brett huvudbälte. Varje man svarar för ett område om 10 meter på bägge sidor om gångriktningen.

Det är ofta svårt att exakt hålla avståndet till mittmannen, men det är ändå mycket viktigt att observatoinerna bokförs enligt avståndet från triangelns utmärkta sida. I svårbedömda fall kan det vara av nöden att stega upp avståndet från triangellinjen, så att observationerna korrekt kan knytas till huvud- eller ytterbältet. Huvudbältet omfattar alltså ett 30 meter brett område på var sida om triangellinjen.  Vid räkningen bör man kontinuerligt hålla öga på avståndet till mittmannen och inventeringsbältets bredd. I öppen pch lättframkomlig terräng kan man ofta gå raskt, men i tät och snåring skog bör man gå långsammare och vara särskilt uppmärksam på avståndet till triangellinjen. Observationer som görs utanför det 60 meter breda huvudbältet bokförs i blankettens högra kolmun.

Sjoar, tjänar och åkrar på triangellinjen går man runt och då görs ingen räknin. Avsnitt av triangeln som eventuellt inte blivit räknade utmärks tydligt på kartan.

Om flrea grupper räknar dealr av en och samma triangel bokförs observationerna på en blankett och en kartkopia där de numreras löpande.

Bokföring av observationer

Observationerna indelas i två grupper: de som faller på det 60 meter breda huvudbältet och de som ligger utanför, och dessa bokförs i skilda kolumner på blanketten. Den exakta platsen för observationen utmärks på kartan och numreras löpande med samma nummer som på observationsblanketten. Den exakta platsen för observationen utmärks på kartan och numreras löpande med samma nummer som på observationsblanketten. För varhe observationsrad på blanketten bör alltså finnas en motsvarande nummeranteckning på kartkopian. För fullvuxna fåglar används följande symboler: n= hona, k= hane, o= könet okänt. Ungfåglar utmärks med symbolen p. Således bokförs en tjäderhöna med fyra ungar enligt följande: tjäder n+4p. Om man har anledning att misstänka att kullens alla ungar inte blev observerade utmärks detta genom att sätta ungarnas antal inom parentes, t.ex. orre n+(6p). I de fall då endast en del av ungarna observeras på huvudbältet anteckans kullen utgående från var hönan observeras. Hos järpe och dalripa kan både tupp och höna påträffas tillsammans med ungarna och då anges detta: t.ex. järpe nk+9p. Ibland kan könet på den fågel som leder kullen förbli okänt och då anteckans t.ex.dalripa o+6p. Hos tjäder och orre deltar inte tupparna i vården av ungarna. Det händer att man stöter på kullar där man inte observerar någon fullvuxen fågel, och då antecknas t.ex. dalripa 8p.

Väderlek

Räkning bör inte göras under extrema väderleksföhållanden. Undvik kyla, hetta och kraftigt regn.

Skriva ut

Riistakolmiot.fi