Instruktioner för inventering av snöspår
Var?
Fättrianglar inventeras områden av Sydöstra Finland, Nyland, Egentliga Finland, Södra Tavastaland, Norra Tavastland (sydvästra delar), Satakunda, Österbotten, Kust-Österbotten och Uleåborg (västra delar).
Hur triangeln skall läggas
Fälttriangeln är en liksidig triangel med 2 km sida. Linjens längd blir således totalt 6 km. Triangeln läggs i terrängen så att ungefär hälften av linjen (1/4–2/3) ligger på jordbruksmark. Rutten kan mycket väl gå igenom bebyggelse.
Tidpunkt för inventeringen
Tidpunkt för inventeringen är under tiden 1.1.–5.3. Hela triangeln inventeras under en och samma dag. Det är skäl att göra inventeringen vid första möjliga tillfälle. Inventeringen är mycket känslig för ogynnsamma väder- och snöförhållanden. Trots att perioden för inventeringen är lång blir antalet lämpliga dagar ofta relativt litet.
Arter som inventeras
Spår av följande arter noteras: skogshare, fälthare, ekorre, flygekorre, bisam, varg, rödräv, mårdhund, björn, hermelin, dvärgvessla, mink, iller, mård, järv, grävling, utter, lodjur, katt, vildsvin, vitsvanshjort, dovhjort, älg och rådjur samt rapphöna, fasan, tjäder, orre, dalripa och järpe. Dessutom antecknas och utmärks på kartan sedda hönsfåglar, duvhök och korp oberoende av avstånd från triangellinjen. Utanför triangeln sedda fåglar märks med “SEDD” så att skillnaden till spår blir klar.
Hur inventeringen utförs
Inventering av snöspår görs till fots eller på skidor med kompass eller utefter den i terrängen utmärkta triangellinjen, varvid alla spår som korsar linjen räknas. Själva inventeringen föregås av en spårtäckning, då rutten gås igenom och gamla spår täcks eller utmärks så att de inte blir upptagna under den egentliga inventeringen, som görs inom följande två dagar. Då räknas alla spår som uppkommit efter spårtäckningen. Ifall det inte är möjligt att göra en separat spårtäckning kan inventering göras efter snöfall. Då är inventering ett eller två dygn efter snöfall att föredra, eftersom djuren ofta kan vara obenägna att röra på sig direkt efter snöfall. Också här gäller att den tid under vilken spåren uppkommit bör vara känd.
Hur observationerna bokförs
Alla observationer, såväl spår som sedda fåglar utmärks på kartan varandra motsvarande rad på observationsblanketten. I de fall då spår av flera arter korsar triangellinjen tätt intill antecknas de så att ett streck på kartan motsvaras av flera observationsnummer, ett nummer för varje art, och på blanketten bokförs de på skilda rader så att observationerna på samma ställe sammanbinds med en klammer. T.ex. spår av räv, skogshare och ekorre har lokaliserats på kartan till samma punkt.
Endast spår som korsar triangellinjen skall inventeras. Varje enskilt spår som korsar linjen inventeras, också då man tydligt ser att samma djur gått över linjen flera gånger. Ifall det finns anledning att misstänka att flera djur gått efter varandra i samma spår (t.ex. lodjur och älg) är det skäl att följa spåret en bit tills man kan avgöra hur många djur det rört sig om. Då det uppkommit tydliga spårstigar (t.ex. hare, vitsvanhjort, rådjur) bör man möjligast väl uppskatta antalet spår (ingen verbal beskrivning). Vid behov kan man gå av linjen för att bättre kunna uppskatta antalet spår. inventering fortsätts sedan från samma punkt på linjen. Uppskattning av antalet spår görs alltid oberoende av hur tillförlitlig denna uppskattning blir. I efterhand kan uppskattningen inte göras.
Vi ber också inventerare ange sin egen uppfattning om det verkliga antalet rådjur, vitsvanshjortar och dovhjortar på ett område med 500 meters radie från triangeln. På detta sätt söker vi sambandet mellan spårtätheten och antalet djur på området.
Väderlek vid inventering
Inventering utförs när det inte snöar. Väderleken under själva inventeringen är av mindre betydelse för resultaten än vädret föregående natt, då spåren uppkommit. Under den tiden borde det inte vara sträng kyla, snöfall eller hård vind. Överlag borde snötäcket vara sådant att också mindre djur som t.ex. dvärgvesslan lämnar spår som går att läsa.