Instruktioner för fälttriangelns spårräkning

Var?

Fättrianglar räknas i områden av Sydöstra Fin­land, Nyland, Egentliga Finland, Södra Tavastaland, Norra Tavastland (sydvästra delar), Satakunda, Öster­botten, Kust-Österbotten och Uleåborg (västra delar).

Hur triangeln skall läggas

Fälttriangeln är en liksidig triangel med 2 km sida. Linjens längd blir således totalt 6 km. Triangeln läggs i terrängen så att ungefär hälften av linjen (1/4–2/3) ligger på jordbruksmark. Rutten kan mycket väl gå igenom bebyggelse.

Tidpunkt för räkningen

Tidpunkt för räkningen är under tiden 1.1.–5.3. Hela triangeln räknas under en och samma dag. Det är skäl att göra räkningen vid första möjliga tillfälle. Räk­ningen är mycket känslig för ogynnsamma väder- och snöförhållanden. Trots att perioden för räkningen är lång blir antalet lämpliga dagar ofta relativt litet.

Arter som räknas

Spår av följande arter noteras: skogshare, fälthare, ekorre, flygekorre, bisam, varg, rödräv, mårdhund, björn, hermelin, dvärgvessla, mink, iller, mård, järv, grävling, utter, lodjur, katt, vildsvin, vitsvanshjort, dovhjort, älg och rådjur samt rapphöna, fasan, tjäder, orre, dalripa och järpe. Dessutom anteck­nas och utmärks på kartan sedda hönsfåglar, duvhök och korp oberoende av avstånd från triangellinjen. Utanför triangeln sedda fåglar märks med “SEDD” så att skillnaden till spår blir klar.

Hur räkningen utförs

Spårräkningen görs till fots eller på skidor med kompass eller utefter den i terrängen utmärkta triangellinjen, varvid alla spår som korsar linjen räknas. Själva räkningen föregås av en spår­täckning, då rutten gås igenom och gamla spår täcks el­ler utmärks så att de inte blir upptagna under den egentliga räkningen, som görs inom följande två dagar. Då räknas alla spår som uppkommit efter spårtäck­ningen. Ifall det inte är möjligt att göra en separat spårtäckning kan räkning göras efter snöfall. Då är räkning ett eller två dygn efter snöfall att föredra, eftersom djuren ofta kan vara obenägna att röra på sig direkt efter snöfall. Också här gäller att den tid under vilken spåren uppkommit bör vara känd.

Hur observationerna bokförs

Alla observationer, så­väl spår som sedda fåglar utmärks på kartan varandra motsvarande rad på observationsblanketten. I de fall då spår av flera arter korsar triangellinjen tätt intill anteck­nas de så att ett streck på kartan motsvaras av flera ob­servationsnummer, ett nummer för varje art, och på blanketten bokförs de på skilda rader så att observa­tionerna på samma ställe sammanbinds med en klam­mer. T.ex. spår av räv, skogshare och ekorre har lokali­serats på kartan till samma punkt.

Endast spår som korsar triangellinjen skall räknas. Varje enskilt spår som korsar linjen räknas, också då man tydligt ser att samma djur gått över linjen flera gånger. Ifall det finns anledning att misstänka att flera djur gått efter varandra i samma spår (t.ex. lodjur och älg) är det skäl att följa spåret en bit tills man kan avgöra hur många djur det rört sig om. Då det uppkommit tydliga spårstigar (t.ex. hare, vitsvanhjort, rådjur) bör man möj­ligast väl uppskatta antalet spår (ingen verbal beskriv­ning). Vid behov kan man gå av linjen för att bättre kunna uppskatta antalet spår. Räkningen fortsätts sedan från samma punkt på linjen. Uppskattning av antalet spår görs alltid oberoende av hur tillförlitlig denna uppskattning blir. I efterhand kan uppskattningen inte göras.

Vi ber också räknaren ange sin egen uppfattning om det verkliga antalet rådjur, vitsvanshjortar och dovhjor­tar på ett område med 500 meters radie från triangeln. På detta sätt söker vi sambandet mellan spårtätheten och antalet djur på området.

Väderlek vid räkningen

Räkningen utförs när det inte snöar. Väderleken under själva räkningen är av mindre betydelse för resultaten än vädret föregående natt, då spåren uppkommit. Under den tiden borde det inte vara sträng kyla, snöfall eller hård vind. Överlag borde snötäcket vara sådant att också mindre djur som t.ex. dvärgvesslan lämnar spår som går att läsa.

Skriva ut

Riistakolmiot.fi