Sommaren 2020

Sommarräkning

Huom! Riistanhoitoyhdistyskohtainen kolmioiden lukumäärä kertoo alueelle laskettuihin keskiarvoihin vaikuttavien kolmioiden lukumäärän. Kaikki kohdassa kolmioiden määrä tarkoittaa koko riistakeskusalueella laskettujen kolmioiden kokonaismäärän. Kolmioiden aktiivisuuden näet Extranet-palvelun kartta -osiosta. Pääset kartta -osioon tästä.

Det på många håll rekordvarma vädret i juni har försatt höga förväntningar på skogshönsfåglarnas häckningsframgång. Det lovande häckningsåret kan ända ha urvattnats av det påföljande kalla och ostadiga vädret i juli. I Östra Lappland och längs sydkusten har det ändå varit varmt eller normalt väder också i juli. Pågående sommarens ungandelar och kullstorlekar är hos de flesta arterna nära sitt medeltal, visserligen med en del undantag. Till exempel orrens kullstorlek har varit större än normalt på många håll i Södra Finland, Norra Karelen och Österbotten (men inte längs kusten).

En varm försommar gynnar de små kycklingarnas överlevnad hos skogshöns, bland annat genom bra tillgång till insekter som föda. I och med klimatförändringen har medeltemperaturerna i Finland stigit i början av våren, samtidigt som juni har blivit rentav kallare. Hos orre har påvisats att häckningen börjar allt tidigare på våren, vilket leder till att kycklingarna kläcks i allt kallare förhållanden där överlevanden är svag.

För tjäder och orre är beståndsutvecklingen hyfsad i stora delar av landet. Fast bestånden på många håll har minskat sedan millennieskiftet, är de mer eller mindre stabila. Beståndstätheterna sommaren 2020 är typiskt på samma nivå som föregående år, eller har ökat något. I Lappland och Uleåborgstrakten är tjäder och orrbeståden tätare än vanligt. Den sedan år 2019 utrotningshotade järpens beståndstäthet har på flera områden vuxit något 2–4 år i rad efter en svacka. Hos dalripan, som likaså är klassificerad som sårbar, är den långfristiga beståndsutvecklingen kraftigt negativ i hela landet. I ljuset av vilttriangelinventeringen, finns det ändå tecken på återhämtning under de senaste åren, även om vi ligger långt från tätheterna på 1990-talet. I den skogbeklädda delen av Lappland, Kajanaland och Uleåborgstrakten har beståndstätheten hållits på samma nivå som förra året eller något ökat. I nordligaste Lappland görs skilda linjetaxeringar av dalripa senare med hjälp av hund.

I hela Finland inventerades i år totalt 875 vilttrianglar, vilket är ca 13 % färre än under de fem sista åren i snitt. Det är i alla fall frågan om en fantastisk prestation, för vilken alla frivilliga inventerare förtjänar ett stort tack!

Takaisin edelliselle sivulle

Skriva ut

Riistakolmiot.fi