Sommaren 2022

Vinterräkning

Huom! Riistanhoitoyhdistyskohtainen kolmioiden lukumäärä kertoo alueelle laskettuihin keskiarvoihin vaikuttavien kolmioiden lukumäärän. Kaikki kohdassa kolmioiden määrä tarkoittaa koko riistakeskusalueella laskettujen kolmioiden kokonaismäärän. Kolmioiden aktiivisuuden näet Extranet-palvelun kartta -osiosta. Pääset kartta -osioon tästä.

Enligt årets vilttriangelinventering är skogshönsbeståndens tätheter rätt höga. Orr- och tjäderbestånden ligger något ovanför sina långfristiga medeltal, järpens bestånd nära sitt medeltal och dalripans bestånd lite under medeltalet. Jämfört med föregående sommar har orrens, tjäderns och järpens bestånd hållits på ungefär samma nivå, men det finns mycket variation mellan områden, i synnerhet i orrbeståndens utveckling. Antalet vuxna orrar har ökat på många håll rejält, fast totalbeståndet efter häckning har hållits på ungefär samma nivå som föregående år. Under de senaste fem åren har skogshönsbestånden ökat och återhämtat sig från senaste botten, så egentligen kan året 2022 med bibehållna tätheter betraktas som ett gott år för skogshöns. Dalripans bestånd har efter fyra år av tillväxt svängt till en måttlig tillbakagång. Det är främst i Kajanaland och Lappland där dalripan minskat.

I Norra Karelen och Norra Savolax finns det klart mera skogshöns än normalt. Också i Uleåborgstrakten och Lappland finns det gott om orre och tjäder. På andra områden är bestånden förhållandevis mindre, men situationen varierar mellan områden och arter.

Häckningsframgången under pågående år har varit medelmåttlig för samtliga arter, ställvis något högre. Hos orre är ungandelen nationellt lägre än i fjol, vilket gäller även andelen honor med ungar och kullstorleken. Också hos järpe har kullstorleken minskat jämfört med föregående år, men motsvarande resultat syns inte i ungandelen. I fjol hade orre och järpe exceptionellt framgångsrik häckning, så trots minskningen ligger årets häckningsframgång på normal nivå.

Ungproduktionen hos skogshöns påverkas av försommarens väder. En varm försommar gynnar kycklingarna, då tillgången på insektföda är god. Försommaren var kall i stora delar av landet och våren var rätt sen i slutet av maj. Det blev klart varmare mot slutet av juni och det rapporterades under månadens lopp totalt sju dagar med minst +25°C. Medeltemperaturen i juni nära snittet, men jämfört med de fyra senaste åren var juni kall. Vädret i juli var mestadels normalt, men speciellt i Lappland rätt varmt och regnigt. Bärskörden har varit riklig i hela landet för blåbär och lingon, vilket ökar skogshönsens mattillgång och ungarnas överlevnad under sensommaren och hösten. I ljuset av miljöförhållandena är det föga överraskande att häckningsframgången har varit genomsnittlig.

I norra Lapplands fjällområden görs en skild hundassisterad linjetaxering av dalripa. Resultaten från denna inventering fås senare i augusti och publiceras i en skild rapport. Det återstår att se om dalripans bestånd har under senaste året gått tillbaka i norra Lappland lika mycket som i de skogbeklädda delarna av Lappland i ljuset av vilttriangelinventeringen.

Denna rapport baserar sig på data från 856 inventerade vilttrianglar. Detta är ungefär samma antal som vid samma tidpunkt föregående år. Inventerarnas stora insats gagnar både viltvård, hållbar jakt och vetenskaplig forskning. Ett stort tack till alla inventerare.

Texten i denna rapport baserar sig på data som laddats ned den 7.8.2022 klo 23.46. Tabellraporten uppdateras regelbundet då data ackumuleras. Siffrorna i tabellerna kan därför skilja sig något från dem som ges i denna text.

Takaisin edelliselle sivulle

Skriva ut

Riistakolmiot.fi