Relationstal för vinterinventering

Beräkningssätt för relationstal vid vinterinventering av en vilttriangel.

Spårindex (J)

Spårindexet mäter djurspårens täthet i terrängen och beskriver med vissa reservationer artens förekomst. Spårindexet anger antalet spår som går över inventeringslinjen per 10 kilometer inventeringslinje och dygn.

J = 10 N / L T

N = antalet övergångsspår, L = inventeringslinjens längd (km), T = den tid då spåren samlats (dygn).

Förändring (M)

Procentuell förändring i spårindexet från det föregående året.

M = 100 (J(v) – J(v -1)) / J(v-1)

v = år

Förekomstindex (I)

Indexet över förekomsten under ett år utgörs av spårindexets avvikelse från medelvärdet under perioden 1990–95, vilket har tilldelats värdet 100.

I = 100 J(v) / JK

J(v) = spårindexet under granskningsåret och JK = spårindexets medelvärde under perioden 1990–95.

Ändring av vinterspår till täthet

Beroendeförhållandet mellan antalet spår som korsar inventeringslinjen och antalet spår på ett visst område, eller mer allmänt, beroendeförhållandet mellan antalet korsningar av linjen och linjens totala längd, har länge varit känt som olika tillämpningar i många områden. I detta sammanhang, vad gäller relation mellan antalet övergångsspår och djurtätheten, är det viktigt att avskilja de matematiska och biologiska delfaktorerna i problemet. Den biologiska delen av uppgiften är att svara på frågan om hur många djurindivider som lämnat det upptäckta antalet övergångsspår.

I det tidigare Sovjetunionen har djurtätheten redan från början av 1930-talet uppskattats utifrån antalet snöspår. Ett experiment ledde till en lösning, som idag är känd i formen T = 1,57 S / M D, där S står för antalet övergångsspår per dygn, M för inventeringslinjens längd och D för artens genomsnittliga vandringssträcka per dygn. Ekvationens standard 1,57 “utrymmesfaktorn”, dvs.  ¶/2.

Den enda parametern i ekvationen som inte fås direkt av inventeringshändelsen är D, den sträcka som arten i snitt avlägger per dygn. I modellen förmodas det att spårfiguren är slumpmässig, övergångarna är inbördes oberoende, alla övergångsspår inventerats särskilt och att längden på dygnsspåren inklusive svängar mätts korrekt i förhållande till djurets storlek. Längden på spåret per dygn måste mätas ute i terrängen. Längden påverkas av en mängd faktorer, som det finns dålig kunskap om. Indelningen nedan innehåller en sammanställning av information om dygnsspårens längder från olika källor.

Dygns      Art spår (km)

Älg 0,7–1,5

Rådjur  1,0

Vitsvanshjort 0,6

Hare 1,0–3,0

Ekorre 0,5

Varg 25–40

Räv 5–15

Järv 15–40

Mård 3,7–12,1

Hermelin 0,8–4,8

Lodjur 7–14

Tulosta sivu

Riistakolmiot.fi