Antalet skogshönsfåglar fortsätter att minska – den kalla sommaren gjorde det svårare för kycklingarna att överleva

Bestånden av samtliga skogshönsfåglar försvagades jämfört med förra året. Fågelbestånden försvagades kraftigare i södra Finland än i norr. Skogshönsfåglarna räknades i 841 vilttrianglar i hela landet under perioden 25.7–5.8.

Skogshönsfåglarnas bestånd har redan minskat under två–tre års tid. Bestånden av orrar, järpar och dalripor är nu mindre än de varit i genomsnitt under 10 års tid, medan tjäderbeståndet ligger på samma nivå som genomsnittet under en 10-årsperiod. Den svala och regniga sommaren har troligen gjort att skogshönsfåglars kycklingar har dött.

– Fågelbestånden ligger på ungefär 60 procent av vad de var under toppåren 2011–2013. Det är vanligt att storleken på bestånden varierar med långa intervall, berättar Naturresursinstitutets (Lukes) specialforskare Pekka Helle.

Tjäder- och orrbestånden minskade

Tjäderbeståndets storlek minskade med ungefär 15 procent jämfört med förra året. Tendensen var densamma i den största delen av Finland, men i Lappland, Kajanaland och de sydligaste delarna av Finland ökade förekomsten till och med lite grann. De största förekomsterna av tjäder observerades i Kajanaland, sydöstra Finland och Södra Savolax. Tjäderbeståndet minskade kraftigast i Mellersta Finland, Norra Savolax och i Norra Karelen.

Tjädrarna klarade vintern en aning sämre än vanligt. De fortplantade sig något sämre än normalt, och i en del av mellersta Finland var fortplantningsresultatet till och med mycket dåligt.
Orrbeståndets storlek minskade också med ungefär 15 procent jämfört med år 2014 i nästan hela landet, framförallt i sydvästra Finland och kring Uleåborg. Orrbeståndet ökade i sydöstra Finland, och i Kajanaland, Österbotten och Norra Karelen noterades de rikligaste orrbestånden. Orrarna klarade av vintern en aning sämre än vanligt. Antalet kycklingar som föddes i landet var nästan normalt, men det fanns betydande skillnader mellan regionerna.

Järpbeståndet minskade, beståndet av dalripor ligger på samma nivå som i fjol

Järpbeståndet minskade med ungefär 20 procent i nästan hela landet. I de absolut sydligaste delarna av Finland ökade beståndet en aning jämfört med förra året, och bestånden i Kajanaland och Lappland förblev oförändrade. Bestånden minskade kraftigast kring Uleåborg, Österbotten och Norra Karelen. De rikligaste järpbestånden noterades i Nyland och Tavastland. Järparna förökade sig och klarade av vintern som de brukar i genomsnitt. Det fanns regionala skillnader i andelen kycklingar, och till exempel i Österbotten var andelen kycklingar i beståndet märkbart lågt.

Dalripebeståndet låg på samma nivå som i fjol, men ändå på en kännbart lägre nivå jämfört med vad det har gjort i genomsnitt de senaste 10 åren. Beståndet minskade tydligt kring Uleåborg, men i Lappland har det inte skett någon förändring jämfört med föregående år. I Kajanaland växer beståndet något. Dalriporna klarade sig en aning bättre under vintern jämfört med förra året, men överlevnaden var sämre än på länge sett utifrån genomsnittet.

Andelen kycklingar låg nästan på den vanliga nivån hos samtliga individer, och i Lappland till och med en aning högre än den gjort i genomsnitt. Vi får en bättre bild av tillståndet i övre Lappland när inventeringen med hundar blir klara, säger Hella.
Den största delen av inventeringsresultaten, ungefär 75 procent, lämnades in via Lukes system riistakolmiot.fi. Man kunde följa inventeringsresultaten via webbtjänsten nästan i realtid. Med hjälp av systemet som togs i bruk år 2014 registreras observationerna i databasen utan det arbetsamma arbetet med att spara uppgifterna för hand.

Sommarinventeringen av vilttrianglarna genomfördes på riksnivå för 27:e gången. En vilttriangel är en 12 kilometer lång triangelformad linje i skogsmark som är permanent utmärkt i terrängen. Inventeringen genomförs i huvudsak av frivilliga jägare. I år räknades vilttrianglar på ett område om 8 000 kilometer. Luke använder materialet bland annat vid uppskattning av bestånden och i forskning.

 

Ytterligare information:

Planerare Katja Ikonen, 029 532 7010, katja.ikonen@luke.fi

Specialforskare Pekka Helle, 029 532 7410, pekka.helle@luke.fi

 

Riistakolmiot.fi