Bestånden av skogshönsfåglar har minskat särskilt i norra Finland

 

Skogshönsfåglarna inventerades under tiden 23.7 –2.8 på 800 vilttrianglar i hela landet. Inventeringen visade att den genomsnittliga tätheten för alla arter var klart lägre än medelvärdet under de föregående 10 åren.

Specialforskare Pekka Helle på Naturresursinstitutet (Luke) konstaterar att en orsak till minskningen kan vara variationerna i smågnagarbeståndet. En plötslig minskning av smågnagare ökar den jakt som riktar sig mot markhäckande fåglars reden och ungar.

– Enligt Lukes uppföljningar har sorkbeståndet varit stort i södra och östra Finland. I norr däremot rasar antalet sorkar från föregående års toppsiffror, och även i mellersta och västra Finland har det funnits litet sorkar. Detta kan ha inverkat på att hönsfåglarnas reproduktion har varit svagare i norr än i söder. Helle antar också att den tidiga tidpunkten för inventeringen och det ställvis mycket varma vädret och åskskurarna kan ha försvårat upptäckten av fåglar vid triangelinventeringen.

Bestånden av tjäder och orre nästan oförändrade

Tjädertätheten var i hela landet nästan på samma nivå som i fjol, vilket dock är mindre än under de 10 föregående åren i snitt. I Lappland ligger beståndet på samma nivå som i fjol, men i övriga delar av norra Finland har det klart minskat; i sydöstra, mellersta och östra Finland hade tjäderbeståndet ökat något. Den genomsnittliga tätheten av tjäder per region var i likhet med de senaste åren på nästan samma nivå i hela landet, men nu konstaterades de största tätheterna i sydöstra Finland, Norra Karelen och delar av mellersta Lappland.

Orrbeståndets totaltäthet var nästan lika stor som för ett år sedan, men cirka 20 procent lägre än medelvärdet under den senaste 10-årsperioden. Utvecklingen jämfört med året innan var tudelad: i södra Finland stärktes orrbeståndet något och i norra Finland försvagades det. Den största tätheten av orre fanns i Mellanfinland, på Österbottens, Uleåborgs och Kajanalands område.

Bestånden av järpe och dalripa minskar fortsättningsvis

Den genomsnittliga tätheten av järpe hade sjunkit något jämfört med året innan och var cirka 20 procent lägre än genomsnittet under de senaste 10 åren. Antalet järpar minskade i hela landet, kraftigast i östra och norra Finland. Endast i väster, på områdena i Uleåborg och Österbotten samt i sydöster hade järptätheten ökat jämfört med året innan. De högsta genomsnittliga tätheterna per region observerades i olika delar av södra Finland.

Beståndet av dalripa minskade överallt i norr, särskilt på områdena i Uleåborg och Kajanaland. I Lappland låg tätheten av dalripa på fjolårets nivå. I Lappland var tätheterna en aning högre i väster än i öster. En lika låg täthet av dalripa har senast observerats under bottenåren 2008 och 2009. Resultaten från hundassisterade inventeringar i övre Lappland ger en exaktare bild av beståndet av dalripa i området.

Vilttriangelinventeringen är ett viktigt frivilligarbete

Största delen, uppemot 90 procent, av inventeringsresultaten returnerades via Lukes Riistakolmiot.fi-system, och det har gått att följa inventeringens framskridande nästan i realtid på webbsidorna.

Sommarinventeringen av vilttrianglarna genomfördes på riksnivå för 28:e gången. En vilttriangel är en 12 kilometer lång triangelformad linje i skogsmark som är permanent utmärkt i terrängen. Inventeringen genomförs i huvudsak av frivilliga jägare. I år inventerades vilttrianglar på en sträcka om cirka 9 600 kilometer. Luke använder materialet bland annat vid uppskattning av bestånden och i forskning. För viltförvaltningen är materialet av stor betydelse vid regleringen av jakten.

Riistakolmiot.fi